Missade galan på tv häromkvällen, varför måste den vara så sent för?
Hade velat lyssna på de som pratade om sin egen och andras kamp, lyssna på alla bra artister och gråta en skvätt.
Sanningen för mig är dock att jag tyvärr känt fler som gått ifrån oss av egen vilja än de som gått bort i den hemska sjukdomen cancer.
Tragiskt att livet ska te sig så mörkt att ingen annan utväg finns i sikte. En feg utväg, som lämnar anhöriga i ovisshet, fruktan, självrannsakan, skuld och mycket stor sorg!!!
Återkommer till Pamela, hon med boken "jag ska inte dö idag"
Där finns inte antydan till att ge upp. Ljuset längst bort i tunneln finns alltid där, men gång på gång ska hon upptäcka att det återigen var det mötande tåget.
Just nu mår hon bättre, hon tränar på och har just nu bättre syreupptagning än innan den där tumören på hjärnan upptäcktes. Livsvilja ! Makan till förebild!