När jag var fem år var femtioåringar riktigt gamla, huckle o käpp var attribut som jag förknippade med en femtioåring
Tiderna har förändrats o allt var inte bättre förr
Nu upplever jag femtioåringar som mitt i livet och funderar vad de ska bli när de blir stor
Jag själv har just passerat femtio, en ynnest för det är minsann inte alla som får bli femtio år
Min ångest innan handlade inte om åldersnoja, snarare medvetenheten on att femtioårsdan borde få va en speciell dag, en dag som man sen kan minnas, inte en dag som flyter ihop med alla andra födelesdagar
Jag fick just en sån dag, en dag regisserad av de tre jag tycker mest om i hela världen
Låt oss titta på dagen i bilder
Blev först ivägskickad på en promenad med Theo
Väl hemma igen var det dukat o pyntat på altanen o vi drack blått bubbel till frukost
En tur upp på berget där jag vuxit upp stod sen på agendan. Dimman tillät oss tyvärr inte att njuta av nån speciell utsikt
Vi såg inga fjälltoppar men lite av den lilla byn vid bergets fot skymtades
Lunchen intogs i vår lilla lägenhet vid vägs ände och följdes sen av kortspel o siesta
Dagen avslutades med middag på Eriksgården, hann dock bara knäppa kort på förrätten som var räkbuffe. Grillbuffen slukades och sköljdes ner med ett gott vin
Tack mina älskade
Rapport från resten av veckan kanske kommer inom kort 😘