Vill leva tills jag dör och är sååå tacksam att jag får lediga fredagar som ger mig kraft. Kanske inte känns så i kroppen just nu. Hade ju fystester på gymmet igår, så träningsvärken jag vaknade med imorse gick inte av för hackor.
Men då solen sken från klarblå himmel och termometern visade noll imorse, då fanns ingen nåd.
Pjäxor, vätskebälte och förväntansfull sambo packades i bilen och vi siktade på milspåret vid Storhogna.
Uppe på fjället blåste det lite väl mycket så vi skippade milrundan och styrde direkt kosan till Samevistet för lite fika.
Gick mycket snabbt tillbaka till bilen när vi hade vinden i ryggen.
Jag var inte riktigt nöjd där, utan skidade till Skalet o blev upphämtad av sambon där.
Nu ligger jag helt däckad i soffan
Over and out
